Ge'n en onge!

Marcus Grahn har i skrivit en stor artikel om/med min bästa vän i etern, Henrik Torehammar, i dagens Nojesbladet/VF (hittar den inte på nätet). Han är så himla rolig och älskvärd den där Torehammar och det är ungefär som att läsa en intervju med en lite butchigare Victoria Silvstedt. En svengelsk citatmaskin som sprutar ur sig roliga oneliners.

Först tänkte jag att det var synd att han och Johan Hilton inte kan få barn (biologiskt, med varandra asså d'oh) eftersom de har den mest supermegafantastiska genpoolen någonsin. Båda är ju skitroliga och jättesmarta. Hilton har till exempel skrivit en jättebra bok som heter No Tears for Queers (köp och läs!). Men som kom jag på (eh, mja?) det där med arv och miljö, så därför tänker jag lägga mina drömägg i adoptionskorgen och hoppas att de adopterar en massa ungar. Gärna lagom tills jag har fått en egen. Då ska jag stalka dom lite, bli granne och tvinga till mig playdates. Då kan jag och Henrik sitta där och jag vet att det står "korv", men man uttalar det inte "kårrv". Där pappa och Nina kommer ifrån heter det faktiskt "körrv".