Let's agree to disagree

Efter idogt letande på vinden hittar jag vad jag letar efter. Springer ned för trappan iförd pyamasbyxor, Transformers-tshirt med en sombrero (vad jag letat efter)på huvudet och ba
- Jag hittade den! Jag hittade den!

Mamma sitter vid köksbordet och fyller i väggalmanackan för 2009, tittar upp, får syn på mig och ba Är det 28 du fyller nästa år?! Herregud vad tiden går alltså!

Such great heights

Ett stort ögonblick. Ligger i sängen med datorn på magen. Blandar högt och lågt och kör ett The Hills-maraton i väntan på att mitt livs första avsnitt av In Treatment ska ladda klart (och som jag har väntat!)

Ursäkta

Men jag är lite upptagen med 1: Min nya datamaskin 2: Min nya I-pod 3: I-tunes
Jag återkommer inom kort.

Skare va så skare va

Jag har rimstuga här. Mitt mål är att ha ett rim till varje klapp. Så här långt har jag kommit.

Till mamma (från pappa), klapp 1:
Något snyggt som inspiration
eller en hjälpande hand
att motivera dig på gymmets band.
Jag vet inte om det är för stort eller för trångt
men en kombination av dotterns smak och makens plånbok har kommit ganska långt.

Till mamma (från mig), klapp 2:
När du vill vara sund
tillsammans med din hund,
funkar den även till våren
om du vill vara snygg ute i spåren.
På vägen mot smalare och smidigare,
så matchar den också den tidigare.

Till pappa (från mig):
Att till dig köpa klappar är svårt
särskilt när kvoten är fylld,
för både mjukt och hårt.
Att passa in det kyrilliska på rad
vet jag gör dig både nöjd och glad,
så tanken är god
när du här får en samling våg och lod.

Till mamma (från pappa):
I år kan det knappast bli bassning
för att du inte fått en riktig överraskning.
Den sker i början på det nya året,
och vi kommer dessvärre missa "På spåret".
Med goda vänner som också har hund
ska vi mötas i staden där en sportarena är rund
och se Körberg kärleken vinna,
när Sjöholm gör rollen som hans fagra kvinna.

*stolt*

Den andra Nina

Persson, tipsade om ett av mina favvoband Cold War Kids i förra veckans Dom kallar oss artister. Jag tipsar vidare med en jättebra låt från förra skivan Robbers and Cowards.

Allå allå

Hej Lisa (och alla andra)!
Jag har varit hundvakt sen i torsdags. Det har inte hänt så mycket värt att skriva om. Mina dagar har sett ut ungefär så här:

07.30 Gå upp och gå ut med hunden i 45 minuter-1 timme
08.30-11.30 Frukost, tidning, duscha, data.
11.30-12.00 Ut med hunden, leka med hunden, kolla om posten har kommit. Om den har det: var det nåt kul? Nej.
12.00-13.00 Lunch. Sallad. Med någon form av Quorn samt någon sorts ost. Om jag känner för att slå på stort, som igår, så har jag i både halloumi och mozzarella!!!
13.00-16.00 Film, tv, data.
16.00-16.25 Ut med hunden.
16.30-19.00 Zappa på tv:n, zappa på tv:n, kanske ringer en vän.
19.00-19.25 Ut med hunden.
19.30 Kaffe. Kanske med kaka.
19.30-22.00 Se 16.30-19.00
22.00- (ca)23.00 Läsa bok.
23.30 Snoozefest

Men nu har mami o papi kommit hem så nu ska jag åka till min killes föräldrars hus och spela nya Scene It? och Guitar Hero World Tour.

Itteh bitteh dogwalkingcommitteh

Man vet att man bor på landet när morgonpromenaden med hunden förvandlas till en mindre vildmarksexpedition:
Underställ
Regnkläder
Mössa
Vantar
Broddar
Reflexväst till mig själv
Reflexer till hunden
Pannlampa
Ficklampa

En bra start på dagen

"Hej Nina!
Tusen tack för ditt arbete!
Jag finner ditt arbete som välskrivet och det märks att du har skrivit förr.
Initierat om Hagfors kommun och om metanolfabriken.

Jag har gett ditt arbete betyget Väl Godkänt.

God Jul & Gott Nytt År!"

Annars är jag hundvakt nu. När de fyra promenaderna om dagen är avklarade, typ vid åtta på kvällen, tänkte jag prisa ensamhetens lov med att äta olika typer av ost (halloumi, mozzarella, cheddar), olika former av Quorn (bitar och burgare), rött vin samt en typ av Ben & Jerry's (Phish Food). Planerar även fotbad och ansiktsmask framför teven.

Ha en bra dag alla kompisar! Vad ska ni göra idag?

Håller ställningarna

Det händer inte så mycket här. Har hittat ett jobb jag vill ha och sökt det. Har köpt alla julklappar utom två eller tre. Vad köper man till en tysk Oma (mormor) i 70-årsåldern som är religiös och vars främsta intressen är att städa och att skriva brev? OBS! Brevpapper är redan taget.

Ge'n en onge!

Marcus Grahn har i skrivit en stor artikel om/med min bästa vän i etern, Henrik Torehammar, i dagens Nojesbladet/VF (hittar den inte på nätet). Han är så himla rolig och älskvärd den där Torehammar och det är ungefär som att läsa en intervju med en lite butchigare Victoria Silvstedt. En svengelsk citatmaskin som sprutar ur sig roliga oneliners.

Först tänkte jag att det var synd att han och Johan Hilton inte kan få barn (biologiskt, med varandra asså d'oh) eftersom de har den mest supermegafantastiska genpoolen någonsin. Båda är ju skitroliga och jättesmarta. Hilton har till exempel skrivit en jättebra bok som heter No Tears for Queers (köp och läs!). Men som kom jag på (eh, mja?) det där med arv och miljö, så därför tänker jag lägga mina drömägg i adoptionskorgen och hoppas att de adopterar en massa ungar. Gärna lagom tills jag har fått en egen. Då ska jag stalka dom lite, bli granne och tvinga till mig playdates. Då kan jag och Henrik sitta där och jag vet att det står "korv", men man uttalar det inte "kårrv". Där pappa och Nina kommer ifrån heter det faktiskt "körrv".

Trubbel i trannyparadiset

Jag hade ju tänkt komma över min fobi för höga klackar (eller, högre än 5 cm) såhär lagom till jul- och nyår. Men: jag känner mig fortfarande som en utklädd transvestit! Hur fan gör man?! Sen jag fick de här för en vecka sedan har jag övat typ en kvart om dagen och har haft dom på mig så ofta jag kan "för att vänja mig". Jag har dom till exempel på mig nu samtidigt som jag städar. Tillsammans med mjukisbyxor och vanliga strumpor, haha.

Klackarna är på 10 cm, men är ganska breda=mer stabila än vanligt. Men det ligger liksom varken i min natur eller kroppsbyggnad att trippa fram med nätta steg. Pappa brukar säga att det hörs till övervåningen när jag går på källarens betonggolv, liksom. Utan skor.

Tips mottages tacksamt!

Så jävla halvtomt

Det finns en person på stället där jag jobbar extra, vars existens stör mig något så oerhört. Varje gång man berättar något har hon en negativ replik.
- Åh skönt, snart är det fredag! -Men det betyder att det är måndag igen snart också!
- Så himla gött med jul alltså! Jag älskar att pyssla och ge bort saker! - Men det är ju så himla dyyyrt och så äter jag alldeles för mycket, varenda år!

Till saken hör ju att hon inte är den fagraste kvinnan i universum heller. Hon har mammajeans med resår i och ungen hennes går vad jag har förstått i skolan? Jag brukar alltid fundera på när hon peakade egentligen? Mycket eventuellt att hon kommer att. Hon är typ 32. Jag var ju ful som stryk 12-16, sen blev det lite bättre, men jag peakade kanske inte förrän vid 22-24 nån gång och sen dess har det gått upp och ner.

Nu kom jag att tänka på den gången på jobbet när jag skulle återberätta en rolig anekdot/kommentar/oneliner. Jag hade hört den av Rikard första gången och essensen av hans historieberättande är väl att det alltid är roligt, vulgärt och görs på extrem dialekt. Det sistnämnda är egentligen ett måste, samma grejer funkar liksom inte på "rikssvenska". Rikard hade varit på nån tillställning där det tydligen fanns ett överflöd av överviktiga människor. Hans kommentar till detta var Dô, di va sô feet att dä sågg ut sôm di hadd baak brô i skora deras! (Du, dom var så feta att det såg ut som dom hade bakat bröd i skorna!)

Jag började med att berätta om min fruktansvärt roliga kompis Rikard och Hagforsdialekt och att en gång sa han att "folket där var så f.....*kastar ett getöga och upptäcker henne (ovan) vid bordet och blir lite pk med respekt för överviktiga* ...fffula att det var helt otroligt. Ja, jätteroligt var det faktiskt! *försöker mörka att det var nåt annat jag tänkt berätta egentligen*

Jag är fortfarande sur för att jag inte fick berätta det som var roligt egentligen.

Dude(s), NOT cool!!!!!!

1. Springa på löpbandet i strumplästen.
2. Ha på sig en sån där ful öronsnäcka/headset/bluetooth-grej till mobilen (vafan heter det?!) när man springer på löpbandet.
3. Att prata (läs: spotta och frusta) i mobilen när man springer på löpbandet.
4. Att inte ha med sig den obligatoriska svetthandduken.
5. Att inte torka upp sina enorma mängder svett som hamnat på löpbandet eftersom man inte haft handduk med sig.
6. Att ha med sig en kompis till gymmet som varken har bytt kläder eller tränar.
7. Att ens icke-ombytta kompis står helt casual och lutar sig mot löpbandets armstöd på värsta How you dooiiiin'? -maneret och spanar på en så att den som använder löpbandet bredvid (jag) blir helt freaked out och inte kan träna ordentligt.

Inte med vänlig hälsning,

Vän av ordning

Crafta med Yngwie

Idag öppnade jag mitt formidabla paket med papper i olika mönster och strukturer, bokstäver och band. Jag har börjat crafta julkort och julklappskort. Om detta har jag att säga följande:

1. Jag har gjort 3 fina kort. än så länge. Bilder kommer förmodligen så småningom.

2. Dubbelhäftande tejp är det mest tålamodsprövande jag stött på i hela mitt liv. Och då inkluderar jag teknik som strular, katter som löper och högstadieelever. Jag ba gjorde en Yngwie och You have released the fucking fury, man! och slet lite mer i tejpen.

Or should I....?

Traderas olika kategorier av samlarsaker kan vara det bästa som har hänt mitt överflöd av ledig tid på länge. Särskilt kategorin "Övrigt samlarsaker". Mängden av dret som folk anser det vara värdigt att sälja vidare till en annan människa är fascinerande stor. Det största problemet med de här kategorierna är dock ett annat. Jag började leta efter små och personliga julklappar (ta det piano, det är inte så att jag tänker ge bort näverryggsäckar i miniatyr till någon). Jag har hittat jättemånga fina och roliga saker. Problemet är bara att jag vill behålla allt själv. Detta kan ju berörda parter ta som det yttersta beviset på att jag bara köper bra saker.

*köp mä!*

Kunskap är billigt!

Kurslitteratur säljes!

Om du läser statsvetenskap, eller känner någon som gör det så tipsa!

Skulle inte tro det va?

För exakt 5 år sen idag var jag på konsert med Queens of the Stone Age på Münchenbryggeriet i Stockholm. Min dåvarande pojkvän ville vara "schysst" och köpte mig en t-shirt. I storlek small. Jag ba: Good luck with that! *börjar planera min sorti*

Vad gjorde ni den 4 december 2003?

Att svära i kyrkan

Foto: Anders Deros


Igår blev Anders lite putt för att han inte vann något Bragdguld och sa att nu hade han minsann "gjort sitt" inom simningen. Idag är han med i samma tidning om det nya sponsorprojektet som bidrar med pengar till en fortsatt satsning. (Artikeln har inte kommit upp på VF:s webb ännu.)

Jag kommenterade detta lite surt med ett oj vilken övertalningskampanj det måste ha varit i natt! Någon i min omedelbara närhet svarade:
- Ja. Han verkar lite ogin, tycker du inte det?

Att hitta sin publik

Pappa önskar sig boken i julklapp. Den är slut på alla nätbokhandlar jag varit inne på. Så kommer jag till pocketböckerna på Coop i Hagfors. Där står alla exemplar kvar i hyllan, orörda.

Välkommen till Hagfors!

Det är svårt detta med utrikiska ord som har flera stavelser och fler än en lång vokal.
Exempel, se: confranciär

Craptastic

Skrivit tenta hela dagen. Har ont i truten.

Kunde inte ha gjort det bättre själv!

Min bästa tidning 4-EVER Nylon har lagt upp julklappstips. Och JAG SVÄR att jag vill ha varenda liten pryttel och plagg på den där listan.

Pappersbonanza!

Jag har just betalat min order på svarta släta papper, svarta papper med struktur, prickiga papper, randiga papper, vita papper, cremefärgade papper, papper med motiv på, kort med med kuvert, självhäftande papper, tygband och en klisterpenna.

Om jag får samma reaktion som när jag gjorde placeringskorten till studentbalen (dvs ingen reaktion alls) när personer jag gillar får sina julklappar OCH TILLHÖRANDE KORT kommer jag bli jävligt bitter.