Voffo blir det på detta viset?

När jag ska rippa Stone Roses Second Coming säger iTunes att det finns 73 extra låtar. Låt 13-99 heter "blank" är 4 sekunder lång. Varför?

Bra start på dagen:

Världens bästa Weezer (Rivers <3!) gör en cover/mash up på MGMT och Lady GaGa!

Vårspår

Jag har ansträngt mig lite: http://open.spotify.com/user/newwavehooker/playlist/0WZQ05iOtLNCHYtJho774X

Musiknostalgi/Youtube-fest 2 (dansversionen)

Hahaha, herreguuuud! Detta känns så himla osannolikt i retrospekt (Magnus favoritord?), men jädrar alltså...Egentligen skulle ju Sean Paul ha varit med också (Lisa, minns du Kryckans dans i vardagsrummet?!) men jag hittade ingen video.

Och: OBS! Detta var alltså innan den så kallade electroclashen svepte som en musikalisk tsunami över västvärlden.

Musiknostalgi/Youtube-fest 1

Jag har alltid haft extremt svårt för att slänga tidningar och böcker. Med tidningar menar jag lite tjockare magasin. Mest för att jag älskar bokstäver, bilder och papper. Gärna i kombination. Men också för att det för mig blir en tidskapsel. Igår tänkte jag vara helt obarmhärtig och slänga allt utom Darling-tidningarna (det gör jag aldrig). Jag bläddrade dock igenom hela högen av Sonic från 2000/2001 och framåt. Åh jädrar vilken nostalgifest!

Sista året på gymnasiet lyssnade jag nästan uteslutande på Kyuss, Queens Of The Stone Age och alla andra projekt som Josh Homme/John Garcia var inblandade i. Också en del Fu Manchu, Hellacopters och kanske Turbonegro. Året efter var likadant med tillökning av Le Tigre, Pavement och Sebadoh. Men sen?

Gårdagskvällen var alltså full av flashbacks och Ja just ja! och Amen guuud! när jag såg band eller låttitlar jag kom ihåg att jag älskade. De mest bestående musikminnena från den där perioden är kanske The Strokes, White Stripes, Håkan Hellström och Franz Ferdinand.

Här är några andra jag kom ihåg:

Jon, kolla va ja hitta!

Jag var med och arrangerade en musikfestival för typ ganska exakt 10 år sedan. Det var 1998 och 1999, eller 1999 och 2000 minns inte säkert. Det filmades tydligen väldigt mycket det sista av åren och hela spektaklet finns att beskåda i flera delar på Youtube. 60% skämskudde, 40% nostalgi.

Halva kniven inne

Jag har inte spenderat alls så mycket tid som jag borde med Spotify, men jag har i alla fall hittat till Karin Dreijers soloprojekt Fever Ray. Än så länge gillar jag, men med bättre högtalare och ljud än i portföljdatorn förväntar jag mig ännu mer.

Någon annan som har lyssnat? Vad tyckte ni?

Den andra Nina

Persson, tipsade om ett av mina favvoband Cold War Kids i förra veckans Dom kallar oss artister. Jag tipsar vidare med en jättebra låt från förra skivan Robbers and Cowards.

Yaay, you say?

Jag har hittat ett nytt band och jag älskart! Hörde bästa låten på radio idag när jag körde till affären och var tvungen att sitta kvar i bilen så länge att jag fick veta vad det var. Sad Day For Puppets heter bandet och Little Light heter låten. (Den påminner om Bilder av dig med Staffan Hellstrand ibland, men det behöver ju inte vara nåt dåligt?)

Dagens andra roliga upptäckt var när jag hörde Christian Walz nya låt och frasen I'm no Flinstone but I'll make your bed rock utkristalliserade sig. Ohnoyoudidn't! sa jag tyst för mig själv och skänkte Christian en tanke, samtidigt som jag skyndade mig att hämta penna och papper för att skriva ner och inte glömma bort.

Min bundis för större delen av dagen (och så småningom kvällen) har varit Naturvårdsverkets rapport Planering och förvaltning för friluftsliv - en forskningsöversikt. Just nu är jag på sidan 80 av 245.

Yaay, you say?

Neeej, I say.

Something borrowed, something new...

Nä, jag ska inte gifta mig. Men en av mina bästisar Helena fyller år nästa vecka, så jag har komponerat en old school bland-cd till henne:

LCD Soundsystem - Someone Great

MGMT - Time to Pretend

MGMT - Kids

Kleerup - On My Own Again

Kings of Leon - Sex On Fire

Detroit Cobras - Hey Sailor!

MC5 - American Ruse

Rainbow - Since you've been gone

KISS - Love Gun

Glasvegas - Geraldine

Rocket From The Crypt - Heart of a Rat

Living Things - God Made Hate

Roky Erickson - Mine Mine Mind

John Frusciante - Carvel

Britta Persson - Cliffhanger

Josh Rouse - Winter in the Hamptons

Fredrik - 1986

Band of Horses - No one's gonna love you

Jag kunde inte ha gjort det bättre själv. Meh, det är ju precis vad jag har gjort!

Junebug

Jag såg en alldeles förträfflig liten film som heter Junebug igår. Den innehåller allt som en bra Nina-film bör göra. Komplicerade familjerelationer, mycket prat, konst, fantastiska skådespelare, bra soundtrack (Yo La Tengo) och underbara biroller. Min favorit i filmen är pappan i familjen, som spelas av Scott Wilson. Han säger inte så mycket, men har det största hjärtat och man älskar honom från första stunden han dyker upp i rutan. Typisk dialog:
- I'm back.
- Where have you been?
- Gone.

Ben McKenzie (mest känd som Ryan i The O.C) spelar lillebror i familjen. Han är förvånansvärt bra och rolig, men det enda jag kunde tänka på när jag sågon honom var guuud vad lik Jon Moss han är! Mustaschen, kepsen och ansiktsuttrycket liksom, haha.
(Lisa: Jon Moss är min killes lillebrors kompis. Han har norra Värmlands längsta ögonfransar och dansar jättebra, kolla här!)



Aaanywaaays, så är även låten som spelas när eftertexterna rullar också väldigt fin. Man blir varm i magen och får ett leende på läpparna samtidigt som man ser enhörningar skutta omkring på rosa, fluffiga moln. Hon som sjunger heter Syreeta Wright och ja, han som körar heter Stevie Wonder.

Gud hör bön

Paul Rudd.
Paul Rudd hos Conan O'Brien.
Paul Rudd gör entré (och dansar) till Badlands.
Paul Rudd bedyrar sin kärlek till Bruce Springsteen.




(I love you too, M)

Musikpolisen slår till!

Lisa skriver att "Ooh la la" med Goldfrapp är bra. Då kontrar jag med att "Strict machine" är bättre. Och varenda gång jag hör den så tänker jag att den låter som Norman Greenbaums "Spirit in the sky". Men de är ju bra båda två så det gör ju inget. Hör själva:

Nämen dra mig baklänges på en liten vagn!

Fråga: Är det bastarden till typsnitt Comic Sans som Håkan använder till sina projektioner?

Gubbrock alert! (älskart)

Good morning bloglovers!

Kreddig musiksmak? I'm doin' it wrong! Jag är den som ställer mig först i ledet när gubbrockens fana ska hissas. Jenny Lewis har sjungit i Rilo Kiley och släppt en jättebra skiva med The Watson Twins. Hon är foxy as hell i paljettklänning och sjunger "Carpetbeggar" till ett dansant gubbrockskomp. Hade jag vart snubbe hade jag haft en blöt fläck på brallan just nu.

The Frida's

Det går förstås inte att undvika Frida Hyvönens magiska stämma. "Dirty Dancing", singeln från den kommande plattan, spelas flitigt på radion. Här kan du höra henne ackompanjerad av Markus Krunegård. Men jag vill också passa på att tipsa om en annan Frida som också är från Västerbotten, nämligen Frida Selander. Jag såg och hörde henne glimta förbi i ett reportage som Musikbyrån gjorde om David Sandström för en herrans massa år sen. Både rösten och videon är smått fantastiska. I give you: Frida Selander - Tiny Wall